Mina båda söner är mina största läromästare! De lär mig om livet, om människors olikheter men lika värde. Att olika är bra och berikande. De utmanar mig och gör mig till en bättre mamma, homeopat och människa.
När min yngsta son var ca 5 år fällde han en kommentar i all hast mitt i leken med spring i benen. Hans ord etsade sig fast i mig och fick mig att stanna upp och reflektera. Så innerligt klokt sagt av honom! Följande text fick ta form och sattes ut på min fb sida:
"Vuxna gråter på insidan!!!
Lillsonen springer förbi mig och fäller kommentaren i all hast. Den kommer snabbt och självklart. Kanske han har hört någon säga så? Han kanske bara vet!? Jag tänker omedelbart "undertryckelse".
Jag vet att många har det precis så. Tårarna kommer inte fram. Gråter utan tårar. Kanske viljan att gråta finns där, men det går inte. Någon kanske fick höra att "pojkar gråter inte!". Sånt kan stöka till ordentligt. Och kanske det inte ens går att känna något längre? En mycket djup undertryckelse alltså ... Vad händer i kropp och sinne då, när vi inte kan uttrycka känslor längre eller inte ens känner? Det är inte så svårt att lista ut ...
Att känna och uttrycka känslor är kroppens sätt att hålla balans. Vi håller oss friska då! Undertryckta känslor är en av våra största orsaker till ohälsa. Vi börjar utveckla olika symtom - migrän, infektioner, reumatism, utslag, kronisk trötthet, depression ... och det ser olika ut för alla. Någon utvecklar ulcerös kolit medan någon annan får dåligt minne. Och vi vill gärna hitta orsaker till våra symtom, gärna utanför oss själva. För inte kan väl ogråtna tårar ställa till det? Lägg då till kemikalier, miljögifter, socker, stress ... ja, inte underlättar det.
Jag möter det här hos mina patienter, och jag vet att djup läkning är möjligt. Jag känner otrolig vördnad över kroppens förmåga att läka, bara den får rätt stimulans. Är kroppen vid någorlunda god hälsa kan kosttillskott hjälpa lite. Men för många räcker inte det. Folk betalar mängder för mediciner och kosttillskott i tron att bli friska. Mitt uppriktiga råd är att istället boka tid hos en bra välutbildad klassisk homeopat! Och var kräsen i ditt val! Det är ju din hälsa!
Homeopatens uppgift är att se helheten och behandla hela dig, oavsett symtom. Homeopati är både billigare, mer miljövänligt och framför allt mycket mer effektivt."
Det är ca 5 år sedan jag lade ut texten ovan. Jag har ännu inte haft anledning att ändra min uppfattning att de människor som visar hela känsloregistret och verkligen uttrycker känslor oavsett sorg eller ilska har betydligt bättre förutsättningar att bibehålla hälsa än för de människor som håller igen och inte uttrycker känslorna och istället undertrycker dem. Slutligen samlar sig känslorna på hög och börjar blockera flödet i kroppen. Det är då kroppen börjar utveckla symtom – fysiska, mentala, emotionella eller kombinationer av dessa. För en del vandrar symtomen ner på ännu djupare emotionellt och mentalt plan och kanske psykisk ohälsa utvecklas.
När jag ser tillbaka kan jag konstatera att allt fler klienter med psykisk ohälsa söker sig till våra mottagningar inom homeopati. Betyder det att allt fler utvecklar mentalt och emotionellt sämre mående eller betyder det att allt fler av denna klientgrupp söker sig till andra lösningar än det sjukvården kan erbjuda? Jag vet inte, men jag kan tänka mig att det handlar om en kombination av båda.
Vad står psykisk ohälsa för? För mig betyder psykisk ohälsa att symtom samlats på mentalt och emotionellt plan främst – fobier, ångest- och panikångestattacker, självmordstankar, depression, personlighetsstörningar, onormal trötthet och nedsatt mental förmåga etc, etc. Men när man talar om psykisk ohälsa i media får jag ibland intrycket av att det även inkluderar mående till följd av olika trauman och sorg. Som att mående till följd av sorg anses ohälsosamt! Det vore snarare ohälsosamt att INTE sörja när man genomgår sorg. Samma sak med ilska.
Min uppfattning är även att psykisk ohälsa kan ta lång tid att utvecklas hos vuxna men hos barn och ungdomar istället kan utvecklas relativt snabbt. Folkhälsomyndighen visar statistik som pekar på att allt fler barn och ungdomar mår allt sämre. Betyder det att psykisk ohälsa faktiskt ökar i samhället eller uppmärksammas det bättre? Jag ifrågasätter ofta statistiskt underlag men i det här fallet tror jag att det stämmer. Jag har också noterat att psykisk ohälsa tycks vandra allt lägre ner i åldrarna och allt fler barn och ungdomar behöver vår hjälp. Utvecklingen är i allra högsta grad oroande. Det är vår framtida generation vi talar om.
Tack och lov har den klassiska homeopatin enligt min mening absolut bästa förutsättningarna att faktiskt hjälpa människor med psykisk ohälsa till ett liv i balans och välmående, oavsett ålder. Här känner jag att vi alla har ett ansvar att föra ut, informera och berätta om den klassiska homeopatin så fler människor får möjligheten att läka till ett ökat välmående på alla sätt. När människor läker på djupet stärker man självkärleken och självrespekten, det följer i spåren - alltid utan undantag. Med kärlek och respekt till sig själv kan den överföras till andra också - hur skulle världen se ut då? Jag har förstått att ibland missförstås uttrycket – självkärlek och självrespekt – som istället förväxlas med egoism. Egoism är något helt annat och det har ingen som helst likhet med självkärlek eller självrespekt.